mittlivotankar

Kände att jag måste fylla på lite här vad jag tänker om Hanna å Martina vet att detta är helt fel i ett förhållande att känna så men gör de iaf..

Jag känner en hel del för Martina faktiskt å vet att hon känner lika mycket för min å jag å Hanna gjorde ju slut i fredags men ändå inte får vi var tillsammans i helgen.. var verkligen jätte jobbigt att gör slut med Hanna var faktiskt första gången jag gjorde det med någon.. å medans jag var på jobbet i lördag så var hon kvar hemma hos mig.. och på jobbet tänkte jag över hur ensamt de skulle vara att inte ha Hanna här när hela min familj kommer..

Fast det är här jag är lite kluven jag ska ju inte vara med Hanna för att jag inte vill vara själv de är ju jätte taskigt mot henne.. sedan har jag tänkt på om jag är osäker på henne eftersom vi har varit ett par så länge å de nykära har försvunnit eller om man bara inte känner så mycket för Hanna längre.. är jätte taskigt att säga så men vet verkligen inte å de hjälper ju inte att man har massa känslor för Martina oxå.. sedan har jag funderat på om man är tillsammans med Hanna för att man inte vill såra henne eftersom hon säger att hon är lycklig med mig.. Eller om jag är tillsamman med henne för att jag känner en massa för henne.. men Hanna sa själv att jag verkade vara riktigt glad när jag hade träffat Martina å att hon inte hade sett mig så glad på länge så vet inte om de är ett tecken..

Så de frågorna som går runt i mitt huvud nu är:

Vad känner jag för Hanna?

Hur mycket känslor har jag för Martina?

Vad är de rätta att göra?

1: lämna Hanna för Martina.

2: stanna kav hos Hanna.

3: länma Hanna för att vara själv ett tag å tänka över detta riktigt.

Fan vad kärlek ska vara svårt hade varit bättre att fortfarande vara tjock för då hade jag inte haft någon som gillade mig å ingen att såra..  

Vet att detta inlägg kan såra en del med de är de jag tänker på å de kan jag inte hjälpa.. bättre att ni får reda på jag tänker tycker jag.. om någon vill ge mig råd så får ni gärna göra de kramar